Jag flyttade ju in i lägenheten i onsdags och sen dess har den riktiga vardagen börjat ta form.

Varje dag efter jobbet blir det en promenad till Willys, jag delar upp köpen för att spara på min stackars otränade kropp. Dessutom är det lite kämpigt att pulsa i snö längs vattnet med tunga kassar.

 

Jag är verkligen ingen morgonmänniska men jag tycker jag fått in en trevlig rutin. Väckarklockan ringer kl 7 varje morgon då finns det gott om tid att ligga och dra i sängen innan jag kliver upp och tänder lite ljus. Musikhjälpen på svt 2 har fått stå på i bakgrunden den här veckan. I lugn och ro har jag ätit frukost och fixat matlåda. Lagom till 8.45 är jag pigg och redo att gå till jobbet. För er som inte vet brukar jag kliva upp, klä på mig och gå till jobbet på en kvart i vanliga fall. Så att jag fortfarande varit ljuskänslig och lagom morgonruffsig när jag kommit till jobbet.

 

I helgen har jag varit på Storheden, typ som Barkarby i Stockholm, och shoppat lite mys till lägenheten. I lördagskväll var jag hem till Frida (en av frisörerna) och kollade skräckfilm. Det var hon, hennes treåriga son Milo, jag och Josse. Vi försökte oss på chokladfondue men det blev en tjock gegga, även om det var gott men det blev svårt att doppa något. Trevlig kväll, mindre bra film..

 

Och idag har jag varit på Kalsongmannens kalas. Myycket fika och när jag tänkte röra mig hemåt sa Josse "men söndagmiddag* då?". Så gulligt för jag har berättat om traditionen vi har hemma och vi har skojat om att jag ska komma varje söndag och äta middag. Så ikväll var första söndagmiddagen i Luleå!

 

 

Jag har lovat att lägga upp nagelbilder så här kommer det ett gäng :)

 

 

Nu är det lite jobbigt..

 

Igår kväll flyttade jag in i lägenheten. (Det blev ettan på 27kvm 5 min från jobbet.) Jag har förstått det som att den skulle vara i toppskick och det är att ta i. Det är ju städat och så men det luktar gammalt, sängen har tre sunkiga madrasser, golvet är i korkmatta och bara en brödkniv att skära mat med. Jag är jätteglad att ha någonstans att bo men jag hade rätt höga förväntningar på lägenheten.

Det och att jag var trött, hungrig och insåg att jag var ensam gjorde att det blev lite jobbigt igårkväll. Dessutom envisades jag med att sortera kanalerna på den finska tvn så jag glömde bort tiden. Det blev så sent att alla  affärer hann stänga. Tänkte googla lite affärer och öpptetider men jag har inget internet i lägenheten och mobilen hade ingen kontakt igår. Jag klädde på mig och gick ut och traskade i snön. Till slut hittade jag Max som har nattöppet. 

 

Det blev lite mycket på en och samma kväll. Tur att jag har världens bästa mamma som hjälper till att förstå och stötta!

Imorse var allt bra igen, klev upp tidigt och myste med ett litet doftljus framför tvn :)

Jobbet idag har gått bra. Jag har gjort naglar på Lisa, en drop in kund och min sista kund var rätt lik mig. Glad och kaxig tjej som har dansat och vill börja dansa igen. Dock tog det väldigt lång tid, längre tid än vad det brukar. Det är frustrerande både för mig, Josse och kunderna. Och jag vet inte vad jag ska göra för att bli snabbare!

Då fanns fina mamma där att skaka av dem oroande tankarna. Så nu har jag istället handlat första maten till nya hemmet och nu blir det lite tv!

Så har hela helgen gått. Första lediga tiden i Lule.
I fredags var det fest. Adrian skulle iväg på ett "riktigt" disco och då ville Charlie ha hemma disco med "dricka i skål". Så jag, Josse och Charlie dansade loss och åt godis hemma.

Idag har Emelie färgat mitt hår. Jag hade mörkbrunt åt det röda hållet som önskemål men i övrigt fick hon välja. Jag är supernöjd!

 

Annars idag har jag försökt vara lite självständig, eller kanske mer "jag kan själv". Jag hade kund senare än Josse, så jag sa att hon skulle hem och mysa så kunde jag stänga och pröva ta bussen. För det första var det fel i kassan, som löste sig. Sen glömde jag bort (inte så ovanligt) var man stängde av strömmen, ringde för hjälp och tänkte det är bäst jag gör det här nu innan jag glömmer. Grejen var att jag var inte färdig med dagsavslutet när jag slog av strömmen.. 

Äventyret med bussen då! Josse kollade bussarna åt mig, typ dem ända tre som går på hela dagen, så jag visste hur jag skulle ta mig hem, eller nja, vilken buss jag skulle sätta mig på i alla fall. Varken jag eller Josse hade egentligen koll då ingen av oss brukar åka buss i Luleå. Hon sa, du kommer känna igen dig, du hittar. Jag tänkte, jag provar, spännande. Jag hamnade.. någonstans, som i slutändan inte var så långt hemifrån men ingen visste riktigt var jag var. Finaste Josse hittade mig till slut och räddade mig från kylan!

 

Nu är det barnfritt och läggdags, fast näe, turturduvorna springer runt och brottas och pussas men nästan :)

Gonatt!

Adrian den Bäste och Charlie Kalsong är Roberts två söner. Två små charmtroll. Här kommer lite bilder: